Sista dagen på jaktåret

Det är den sista januari. Och här sitter jag i soffan efter en dag på jobbet och surar över att ha missat ”årets jakt” med hundarna idag. Direktrapport via Facebook höll mig dock hyffsat uppdaterad och ändå ”lite med på ett hörn”. Så spännande!


Så fantastiskt roligt att Hebbe ensam arbetat med ett stort ej könsidentifierat vildsvin i nästan 30 minuter idag – han som varit så reserverad tidigare mot vildsvin. Och Grim arbetade med en annan gris på andra sidan marken i över en timme, även om det inte är förvånande så är det ändock roligt att han hittat och prioriterat vildsvin som vi på alla sätt och vis försökt prägla honom på. Tyvärr blev inget skjutet för någon av hundarna idag, men vilken avslutning det blev ändå!

Tillbaks till här och nu. En tomhet sköljer över mig. Jahapp. Vad ska jag göra nu då? Men det är lätt att ändå trycka tillbaks känslan och we tillbaks på denna jaktsäsong som varit med stolthet, glädje och tacksamhet!

Först och främst för hundarnas arbete. Vilka framsteg Grim gjort, det märks verkligen att han tagit in erfarenheten från tidigare jakter. Trots att vi jagat rätt sparsamt med honom denna första jaktsäsong har det ändå hunnit bli 9 vildsvin för honom.

Och Hebbe, min prins, som alltid – jämt och ständigt – levererar mer än vad som kan förväntas av honom.

För det andra har jag haft möjlighet att få jaga på andra fantastiska marker tack vare nya kontakter och dit hundarna banat väg. I år har jag bland annat haft förmånen att få gå som hundförare på godsjakt i Sörmland med ett mycket väl sammansvetsat hundförargäng! Vilka otroliga jaktupplevelser det bjudits på. Och så många nya fina vänner jag fått. Tack alla – ingen nämnd och ingen glömd – för att vi fått vara med er!

Så nu när jag sitter här i soffan med två nöjda trötta hundar på varsin sida om mig så kan jag bara konstatera: Denna jaktsäsong har varit värd varenda missad sovtimme i världen, jag tror Hebbe och Grim håller med!

Tack och god natt!

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar