Naturen är grym

Sitter i bilen och kör där vi brukar jaga ibland. Jag har tagit med kameran ”ifall att…” En råget går över vägen, ut på fältet och in mot skogen. Hon har inte bråttom utan stannar och betar lite emellanåt. Jag ser henne i kanske fem minuter. Det händer i princip varje dag så detta är långt ifrån någon sensationell händelse. Men som ni säkert förstått är det något som inte är som det ska. Det är något som inte ser ut som det brukar.

I bak hänger ett huvud från hennes kid ut. När rådjuret får vind av mig hoppar hon försiktigt iväg, huvudet på kidet ser livlöst ut. Tungan hänger utanför, jag kan inte se någon fosterhinna utanpå även om huvudet fortfarande ser lite blött ut. Jag ringer och rådfrågar viltveterinären på SVA. Chansen att hon ska lyckas krysta ut kidet, som normalt sett kommer ut med frambenen och huvudet ihop, är oerhört liten vilket innebär att även rådjurets liv kommer gå samma väg som kidet. Senare idag kommer erfaret eftersöksekipage hit där vi tillsammans ska försöka hitta henne och hoppas hoppas hoppas att kidet är ute (det är därför vi väntar i hopp om att hon i lugn och ro kan krysta ut kidet). I annat fall återstår det sista och mest etiska, att förkorta hennes lidande. Det känns grymt. Oerhört grymt.

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar