Hanhundar, hormoner och kastrering

Vår wachtel, snart fem, har alltid varit väldigt mycket hanhund. Inte så att han ska slåss med andra hundar, men han har ett omättligt behov av att lukta och slicka på kissfläckar utomhus där det gått någon väldoftande tik innan. Det blir ju lite halvjobbigt att gå på promenader eller konditionsträna med honom när han ska stanna och lukta och kissa in revir överallt, det tar tvärstopp vilket inte är helt lämpligt när man cyklar med honom (ja, jag har givetvis testat att flyga ner i diket med både cykel, koppel och hund).

1j

Förra sommaren bestämde vi (jag) oss för att testa att kastrera honom kemiskt. Det tog bara någon vecka efter själva kastreringen så avtog hans intresse för dotterns tjejkompisar och han blev mycket drägligare att gå med på promenad. Vi var lite oroliga om kastreringen skulle påverka honom i jakten, men med facit i hand så var denna jaktsäsong om möjligt ännu bättre än året innan.

Det enda som påverkat honom negativt är att han blivit som en tunna i kroppen och matfixerad till tusen. Inte ens en jaktsäsong fick honom i form, trots att jag minskade på intaget av energi. Nu har kastreringen gått ur och det märks allra helst nu – Hebbe står åter igen som tjuren Ferdinand och ”luuuuuktar på blommorna”. Peppar peppar så har intresset för dotterns kompisar inte kommit tillbaks, jag hoppas att kastreringen ändå ledde till en bestående beteendeförändring just där.

Så nu är det dags att ta tag i våra tunnor (undertecknad och Hebbe) på allvar och försöka få oss i form igen. Våra hundar får dagligdags åtminstone en rejäl promenad per dag, oftast två. Tyvärr kan jag inte springa med hundarna just nu, och även om en springtur i skogen med dem är bättre än ingen så är det svårt att springa med hundarna så det ger dem ordentligt med motion (jag utgår från mig själv och min konditionsnivå). Nu har snö och is på vägarna försvunnit så nu borde det gå att börja cykla lite försiktigt, och förekomma Hebbes eventuella försök att stanna och markera revir.
1k

Hebbe älskar ju att apportera, och simträning är ju ett alldeles utmärkt sätt att konditionsträna utan att belasta leder i onödan. Det är dock lite kallt ännu i Mälaren, men snart så kan vi börja kasta apporter eller pinnar i vattnet. Fram tills dess kommer det att bli en del cykel med båda hundarna. Vi cyklade en hel del med framför allt Hebbe förra året, men även med Grim lite försiktigt eftersom han var så ung då. Det gäller att ta det varligt med hundarna!

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar