Grim, min lilla olyckskorp

För att göra en lång historia lite kortare: Vi var på jakt i måndags, hundarna och jag. Släppte Grim i första såten, upptag och drev någon kilometer. Plötsligt tvärstopp, och tyst. Avvaktar en stund innan jag ringer upp halsbandet och säger åt Grim att komma tillbaka. Och det gör han efter en stund – haltandes. Han lägger sig framför mina fötter och tuggar och slickar sig på tassen.

När jag börjar gå så galopperar han iväg. I galoppen syns ingenting av hälta, men i trav och skritt. Helskumt. Känner igenom hela honom men hittar ingenting. Vi går vidare, vägen tillbaks mot bilen. Det blir ingen mer jakt för Grim den dagen.

När vi kommer hem på kvällen är hans tass svullen och han haltar rejält. Ringer och rådfrågar veterinären och bestämmer mig för att ändå avvakta en dag innan jag åker in med honom. På tisdag morgon är hans tass fortfarande varm och svullen, men han haltar inte nämnvärt. Beslutar mig ändå för att ringa och boka tid, och får komma på eftermiddagen.

Väl där hittar de ett varigt sår vid ena tån under tassen. Vi beslutar oss för att få Grim att sova en stund medan de gör rent och undersöker, det känns bäst och säkrast för alla.

Såret är riktigt djup, gissningsvis 5 cm, men de hittar ingenting inne i sårkanalen. Svårt att veta vad som hänt men det är lätt att misstänka att han trampat på en spik eller en gren.

Nu är lillprinsens tass bandagerad och inpackad i några dagar för att skydda mot smuts och bakterier. 10 dagars antibiotikakur i kombination med antiinflammatorisk och smärtlindrande piller.

Grim, min lilla olyckskorp.

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar